Hur jobbar en takläggare?

Arbetet börjar med att det gamla taket rivs i mindre sektioner. Man river aldrig mer än det som hinner få nytt tätande underlag samma dag. När taket är frilagt kontrolleras undertaket, vanligtvis råsponten. Skadade brädor byts ut för att skapa ett stabilt underlag.

När råsponten är i gott skick monteras detaljerna vid takfoten: kondensremsa, nya rännkrokar, hängrännor och fotplåt. Dessa monteras innan underlagspappen eftersom pappen ska överlappa fotplåten och leda vatten ned i hängrännan.

Därefter monteras underlagstäckningen, oftast underlagspapp. Underlagstäckningen gör takytan tät, men konstruktionen blir helt tät först när den kompletteras med underbeslag. Underbeslagen är plåtdetaljer som tätar kring skorstenar, takkupor, vägganslutningar och genomföringar – punkter där underlagspappen inte ensam kan skapa täthet.

När underlagstäckningen är klar monteras ströläkten som skapar luftspalten ovanför råsponten. Sedan spikas bärläkten upp som pannorna hakar i. Läktavståndet mäts noggrant eftersom det styr pannornas funktion och mängd. Samtidigt monteras stödläkt, fågellist, nya vindskivor med vattbrädebeslag och en nockplanka på takets högsta punkt.

När läktningen är färdig börjar takläggaren lägga pannorna, rad för rad, från takfoten upp mot nocken. Pannor kapas in vid vindskivor, kupor och genomföringar så att allt ligger rakt och tätt. På större och mer utsatta tak kan vissa pannrader behöva extra infästning. I samband med pannläggningen monteras även taksäkerhet, till exempel glidskydd, takstege, gångbrygga och snörasskydd – vilket är ett krav på flerbostadshus.

När pannorna är på plats monteras nockband som tätar samtidigt som det släpper igenom ventilation. Därefter monteras nockpannorna.

Som sista steg kommer plåtarbetet. Plåtslagaren tillverkar och monterar nederbeslag, överbeslag, skorstenshelintäckningar, Omegahuv och andra specialanpassade plåtdetaljer. De monteras sist eftersom de måste anpassas exakt efter hur pannorna ligger.

När allt är klart har taket fått en stabil grund, god ventilation, säkra vattenavledningar, full täthet och korrekt taksäkerhet – och är byggt för att fungera utan problem i många decennier.

Förklaringar av ord och detaljer
• Undertak är råsponten eller annan bärande skiva under underlagspappen.
• Råspont är spontade träbrädor och det vanligaste undertaket.
• Underlagstäckning är det vattenavledande skiktet, oftast underlagspapp.
• Kondensremsa minskar risken för att fukt sugs upp vid takfoten.
• Rännkrokar håller hängrännorna på plats.
• Hängrännor samlar upp regnvatten och leder det mot stuprör.
• Fotplåt skyddar råsponten och leder vatten ner i hängrännan.
• Ströläkt skapar luftspalt under pannorna.
• Bärläkt är de läkter som pannorna hakar fast i.
• Läktavstånd är avståndet mellan bärläkterna.
• Vindskivor är brädorna på takets ytterkanter.
• Vattbrädebeslag skyddar vindskivorna mot vatten.
• Stödläkt ger rätt lutning åt första pannraden.
• Fågellist hindrar fåglar och skräp från att komma in under pannorna.
• Nockplanka är regeln som nockpannorna vilar mot.
• Nockband tätar under nockpannorna men släpper igenom ventilation.
• Underbeslag är plåtdetaljer vid skorstenar, väggar och genomföringar.
• Taklucka används för uppstigning på taket.
• Glidskydd hindrar lös stege från att glida.
• Taksstege är stegen upp till nocken.
• Gångbrygga används exempelvis av sotare vid skorstenen.
• Snörasskydd hindrar snö från att rasa ner över entréer eller gångstråk.
• Nederbeslag, överbeslag, skorstenshelintäckningar är plåtslagarens detaljer som gör taket tätt.
• Omegahuv är en skorstenshuv som hindrar regn från att rinna ner i kanalen.